Nu sitter jag på hotellet i Connecticut och har just fått lite sen middag i magen. Senaste dagarna har varit väldigt långa och jag ska strax gå och lägga mig så jag orkar med imorgon. 

 

Åkte till Arlanda på onsdagkväll och spenderade natten där. Sov ungefär två timmar under hela tiden. På morgonen efter en frukost köpt från Pressbyrån mötte jag upp med de tre andra Au Pairerna (Alice, Linnea och Rebecca) som också skulle åka från Arlanda.

 

Vi är i god tid och checkar in vårt bagage samt fixar sittplatser på planet bredvid varandra hela vägen till New York, Kennedy Airport. Sen går vi för att sätta oss ner och vänta på på flyget vid gaten, vi är en och en halv timme tidiga. När vi just suttit oss ner hör vi våra namn ropas upp i högtalare att vi ska gå till informationsdisken. När vi kommer dit möts vi av en otroligt stressad kvinna. "Äntligen fick vi tag i er, vi har ropat jättelänge!" säger hon. Vi får veta att vårt flyg från Warsawa till New York har blivit inställt så vi måste snabbt hoppa på med ett annat flyg som går om bara en halvtimme. Men så måste alla vi lämna in våra just uttagna boardingpass och väskorna måste flyttas från ett flyg till det andra. Hujj bara vad stressigt! Men som tur hinner vi med flyget i sista minuten. Planet börjar röra på sig så snabbt som vi suttit oss ner på våra platser som nu inte längre är brevid varandra. Planet går nu till Dusseldorf i Tyskland istället för Warsawa. I Dusseldorf har vi 40 minuter att byta flyg och vi har ingen aning om väskorna ska hämtas ut eller om de skickas hela vägen. 

 

När vi kommer till Tyskland springer vi som galningar till närmaste informationsdisk där vi får veta att våra baggage förhoppningsvis kommer att åka med till New York, men det låter inte lovande. Vi springer vidare till gaten där vi ska få våra nya boardingpass för den långa resan till NY, Newark. Tur i oturen, planet är näst intill fullbokat förutom på första klass, vilket innebär att vi får åka Business class hela vägen från Tyskland till New York, dessutom får vi sitta bredvid varandra! Härliga tider. 

 

På första klass får man en menu att välja både förrätt, huvudrätt och efterrätt ifrån. Dessutom blir man uppassad med dricka stup i kvarten. Filmen kan pausas och startas när man vill. Och det bästa av allt. Trycker man på en knapp förvandlas helt plötsligt stolen till en säng, Visst låter det lyxigt! Lägger upp bilder senare! 

 

Resan känns dock otroligt lång trots all lyx. Jag har ont i magen av all stress (är också nervös över att mitt bagage inte ska komma fram) och får inte i mig särskilt mycket av den vackert upplagda maten. Lyckas sova litegrann ändå, samt se en film. 

 

Efter en väldigt läskig landningen med det enormt stora flyget kliver vi våra första steg på Amerikansk mark. Nu är det bara alla kontroller kvar innan vi får komma in i landet på riktigt. Vi kliver in och det är otroligt lång kö. Men det går ganska fort ändå. Vi har alla papperna i ordning och det är inga problem för oss vid kontrollerna! 

 

När vi åker rulltrappan ner till baggage claim och vad tror ni jag ser om inte min väska rullandes på bandet! Lycka ända in i själen! Nu försvinner en stor del av mitt magont och det känns helt okej att äntligen vara framme.

 

Au Pair in America plockar upp oss på flygplatsen efter vi fått vänta ett tag, men det gör inget vi fördriver tiden med kortspel och starbucks. Bilresan till hotellet är något utöver det vanliga. Snabbt och farligt känns det. Jag som inte är bilrädd känner mig smått illamående i alla hastiga svängar. 

 

Väl framme på vårt fina hotell blir det en genomgång innan vi får gå till våra rum och sen äta lite mat. Jag får bland annat veta att min hostfamily har bjudit mig på en tour i New York på lördag och det ser jag framemot. 

 

Nu ska jag kliva in i en snabbdusch och sen blir det sängen för jag är så otroligt trött! Det blev inga bilder i det här inlägget men jag lovar att lägga upp när jag har ork och tid! 

 

Kramar Sara