Som jag skrev tidigare så skulle jag fara på en Boston tour över helgen. Vilket jag gjorde. Men det var nästan så jag skulle missa den. Efter mitt sena skift och en utmattad Sara som jobbat 45 timmar mellan måndag till fredag plus träning på gymmet så lyckades jag ju försova mig en hel timme lördagsmorgon. Vaknar och inser att jag lyckats stänga av två alarm, samt inte vaknat av nått av meddelandena eller samtalen som min snälla mor skickat för att förgäves väcka mig. Många fula ord blev sagda den här morgonen. Jag är i alla fall glad att jag haft vett att duscha innan jag gått och lagt mig så jag slapp känna mig som en slusk hela dagen. Sen att jag inte haft tid över till att packa var ju sannerligen roligt. Tog en hög med kläder och stoppa ner i ryggsäcken. Lyckades få med tandborste å tandkräm också. På med nå kläder och springa till tunnelbanan. När jag kom till Penn Station där bussen skulle gå ifrån och jag insåg att jag skulle hinna gick jag in på starbucks och köpte frukost, samt lånade internet så jag kunde skriva till mamma att jag skulle komma med, så hon inte skulle behöva sitta och tänka på det (för det vet jag hon skulle göra). Men pjuu... inte direkt morgonen som jag hade planerat men nu satt jag i alla fall på bussen till Boston. 

 

Resan tog ganska länge, fast det var inte så farligt. Fram till Connecticut pratade jag sönder Jennys öron och sen när tourguiden började prata om allt vi skulle göra i Boston så somnade jag och Alice fick återberätta när vi närmade oss Boston. Sen började själva touren. Vi åkte runt och tourguiden pratade. Jag försökte ta kort från bussens rutor (lyckades ju haffa med både kameran och batteriet som var på laddning under morgonen - klapp på axeln till mig) medan guiden pratade om alla byggnader och historier bakom olika ställen. Jag blev faktiskt förvånad över hur mycket jag kom ihåg från lektionerna. Antar att jag tyckte klasserna inte var allt för dumma trots läxorna. 

 

Skulle jag förklara Boston vill jag nog säga att det är lite av Amerikas Uppsala. Det är här studenterna bor. Här finns skolor som Harvard (som vi besökte) och MIT. Staden i säg väldigt historisk och är av stor betydelse i Amerikansk historia. Boston-Tea-Party och Boston Massacre bland annat. Men med sina lummiga gator och gamla hus är Boston i mina ögon riktigt mysigt. Jag och tjejerna tyckte i alla fall att här var ett ställe som är värt ett till besök, kanske till sommaren. 

 

 

Touren tog fyra timmar både till fots och på bussen och dagen avslutades kring sex på kvällen, då vi äntligen fick checka in på hotellet. Medan tjejerna gick på kort runda för att se vad som fanns i området tog jag mig en välbehövd powernap innan det blev middag på cheesecake factory. För första gången för mig och den lilla "The Big Bang Theory"-nörden i mig var gode nöjd. Det fick bli spagetti och köttfärssås och självklart cheesecake till efterrätt. Det var gott, men cheesecake var nog inte riktigt min grejj. Kan liksom inte förklara det. Det är inte tårta, och inte sån där philadelphia glass som gör hemma, inte heller ostkaka utan nått mittemellan, lite som mousse men inte lika fluffigt. Sällskapet var ju dock förträffligt! Och så var det en härlig servitör! 

 

 

Dagen efter var det St Patrick parad i Boston och självklart måste man ta tillfället i akt och fira lite nu när man är här, trots att vi inte riktigt vet vad det är man firar, vi googlade det men nu kommer jag inte ihåg. Hur som helst så slängde vi på oss lite grönt och begav oss till paraden. Eftersom det här är en ganska stor grejj var vi tyvär inte det enda som skulle ta tunnelbanan denna dag. Trots att jag åkt mycket, MYCKET tunnelbanan sen jag kom till New York har jag aldrig varit med om att behöva stå så trångt som denna gång. Det var så trångt att trots att jag inte hade något att hålla i mig i behövde jag inte vara rädd för att ramla eftersom vi stod packade som sillar. Tur man inte har cellskräck. Sen pågrund av alla dessa människor blev det ett himla strul med tunnelbanan. Vi fick inte kliva av på rätt station, vi visste inte var vi var på kartan, vi frågade en sur vakt, vi frågade några snälla partayanade snubbar, vi kom till rätt ställe, visade sig att stationen inte funkade, vi var tvungna att gå tillbaka hela vägen vi gått. Men vi hann i alla fall se och uppleva en del av paraden och allt firande runt omkring, innan vi var på väg tillbaka med bussen till New York.