One day in the big city

Idag har jag varit till Manhattan som jag skrev att jag skulle. Lyckades ta mig dit på egen hand, gick på rätt tunnelbanetåg och tog mig till alla de skolor som jag ville titta på. Sen lyckades jag ta mig hem också, genom att kliva på rätt tunnelbanetåg hem också. Hur bra var inte det!? 
 
Sen att jag kanske inte förstått innan hur långt avståndet mellan skolorna egentligen var (var ju bara en tumme ifrån på kartan) och kanske inte hade planerat den bästa rutten att gå mellan skolorna (och fick gå 20 extra kvarter) det är en annan femma. Men gått har jag gjort och rätt blev det. 
 
Det bra var att det i alla fall var väldigt lätt att hitta i den stora stan. Nästan inga vägar har namn utan istället siffror vilket faktiskt är otroligt logiskt, något jag inte förstått förrän nu. För att förklara. Ska du till 27th street och så är du på 23th street så går du bara åt det hållet där siffrorna blir högre för varje skylt du korsar och hux flux så är du var du skulle vara. Lätt som en plätt. Sen ibland måste du flytta dig lite åt vänster eller kanske höger beroende på vilken avenue som du ska vara på, men det finns inte allt för många att välja på och samma regel gäller där, så det är inga problem det heller. 
 
Som sagt så besökte jag en del skolor, vilket i säg var rätt så spännande. Förutom att hitta själva byggnaden är det inte alltid lätt att hitta rätt dörr att gå in genom. Men tur som man har finns det oftast någon snäll människa som kan berätta var man faktiskt ska gå om man har frågor om skolans kurser. Det är bra det! 
 
Hittade några kurser inom interior design och om allt går som jag vill så kommer jag snart börja plugga på Fashion Institute of Technology på Manhattan. Håller tummarna!
 
På alla ställen jag har varit på här har dem stavat mitt namn med ett h i slutet
 
Skulle ha träffat en tjej på lunch under dagen, men det körde ihop sig för henne, så då bestämde jag mig istället för att skippa lunch och ta en snabb paus på starbucks istället. Jag köpte kaffe(!!) och en sockerkakebit. Varför jag egentligen valde starbucks var inte för att jag var sugen på kaffe, nej det var för att jag behövde sitta ner en stund och vila benen samt låna toaletten och det kändes som starbucks kunde erbjuda båda dem sakerna. Tyvärr kunde dem inte erbjuda det senare så det var ju lagom kul. Eller nu i efterhand så var det kanske lite kul men också pinsamt. Funderade på om jag skulle skriva om det här i bloggen, men vad tusan! 
 
[VARNING för lång och tråkig toahistoria]
 
Det var nämligen så att när jag tvingat i mig en tredjedel av mitt kaffe och hela min sockerkaka (inte nertvingad) var jag redo för att gå till den sista skolan jag skulle besöka. Men jag behövde gå på toa innan så jag gick och ställde mig i kön. Det tar ändå ett tag att stå där och ni vet ju hur det är när man behöver gå på toa, det liksom känns som en evighet. När killen som var före mig kommer ut från toan tänker jag, äntligen! Men där var det roliga slut. Inte konstigt att killen som var före mig försvann som ett spjut när han var klar, han hade nämligen gjort stopp på toan. Jag prövade spola en gång direkt men det hjälpte inte. Jag kände hur stressad jag blev. Alla i kön kommer tro att det är jag som har gjort det. Dem hörde ju att jag spola. Snabbt Sara du måste gå ut nu så alla förstår att du absolut inte kunnat hinna gå på toan. Känner dock hur jag blir så där lagom röd i ansiktet, great nu kommer alla definitivt tro att det var jag, suck. Bestämmer mig för att skynda mig ut ändå och råkar stöta upp dörren i en som jobbar där. Tur i oturen, jag vänder mig mot honom och säger, Sorry och slipper titta på folket i kön, rodnaden hinner försvinna och sen tillägger jag. "The man before me clogged the toilet can it be fixed?" Han går in och ser om det går att lösa men det funkar inte. Så han säger "It doesn't work, was there anything else mam?" Och då säger jag "No, I was just hoping to use the toilet, but I guess I'll have to try elsewhere" Lättnad! Nu måste ju alla i kön förstå att det inte var jag som gjort det eftersom jag fortfarande behöver gå på toa. Haha, rätt töntigt i efterhand, men tro mig jag utförde ett krig i mitt huvud under de två till tre minuterna detta pågick. 
 
[SLUT på lång och tråkig toahistoria]
 
Första stället jag kom till på Manhattan blev jag faktiskt lite besviken på, det var nämligen inte lika galet som jag hade förväntat mig. Upptäckte senare under dagen att jag bara befann mig på fel ställe när det gäller att se häftiga hus. Mot slutet av dagen befann jag mig lite högre upp i Manhattan och insåg att här är det man ska vara. Människor i kostym och kappa. Massa gula taxibilar och gigantiska byggnader. Tog lite bilder med mobilen, men nästa gång jag far in till manhattan ska jag försöka få med mig systemkameran! 
 
 
Bestämde mig för att gå till Grand Central för det var inte så långt ifrån den sista skolan (i alla fall inte på kartan) och sen ta tunnelbanan därifrån hem till Brooklyn. Använde mitt logiska sinne för att hitta till Grand Central, då jag inte visste vilken avenue det låg på, men vilken street. Gick till rätt nummer på streeten. Kollade till höger - inte så många människor, kollade till vänster - väldigt många fler människor. Gick till vänster och bara några korsningar ifrån var jag där. Mitt lilla Gossip Girl hjärta blev glatt och jag var lite turistig och tog några bilder där också. 
 
 
Innan jag tog mig hem till huset gick jag förbi Barclay Center, dit jag och kompisar kommer fara till för att lyssna på Swedish House Mafia den 2:a Mars. Det ser jag framemot! 
 
 
Det var nog det mesta av hur min dag har varit idag. Nu ska jag sova för imorgon blir det båda dagspass och kvällspass med jobb! Kramar från den nyblivna storstadstjejen Sara. 

Kommentarer
Postat av: Anonym

ja Sara jag vet inte vem du brås på med tanke på ditt lokalsinne. Hör att de där är inget för mig.
Känner man sig inte väldigt lite när man går där bland alla skyskrapor? De flesta som läser bloggen känner säkert igen sig vad gäller ditt restroomssökande!! nu vet du iallafall vart det finns ett:) Lycka till på jobbet! kram mammsen

Svar: Jag vet inte heller, känner mig gode stolt dock! :)Jo man känner sig ändå liten, men inte så farligt för man står ju bland massa andra människor som är lika stora som en själv. :) Tack så mycket! kram <3
Sara

2013-01-16 @ 21:19:46
Postat av: Anonym

Skulle du inte kunna berätta litegrann om förberedelserna inför någonting sånt här som du gör nu? Är det mycket jobb innan och så och är det dyrt? Skulle vara snällt:)

Svar: Det kan jag absolut göra! Det är gode mycket förjobb innan och det kostar en hel del. Man kan säga att du lägger ut pengar som du kan tjäna in under året som du är här, men förmodligen så kommer du vilja använda dem pengarna till att göra roliga saker när du är här så skulle nog säga att man går lite minus. Men jag känner redan nu att det här är värt det. Kan skriva lite mer ingående i ett blogginlägg om det så fort som jag har möjlighet! :) lite mer prisuppgifter och mer specifikt vad man måste göra innan man far iväg :)
Sara

2013-01-16 @ 23:04:30
Postat av: Therese

That awkward moment when the guy before you in the line to the toilet has achived to get the whole shit clogged, so when it's your turn to go, everbody behind you thinks you're the one having a (literally) shitty day ;)

Svar: Haha! XD Mycket bättre förklarat än min långa toahistoria! ;)
Sara

2013-01-17 @ 12:11:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0